Bryta Bröd

* JOEL HOLMDAHL och PIM BENDT - Hur produceras maten och varför spelar det roll? - #2 i Specialsäsongen Matupproret

I det här avsnittet av Bryta Bröds specialsäsong går vi rakt in i en av de mest grundläggande frågorna när vi pratar om matsystem: hur produceras maten vi äter, och varför det spelar roll? För att förstå det möter jag två gäster som rör sig i det svenska jordbruket från olika håll – en som odlar och organiserar underifrån och en som arbetar med de stora strukturerna.
 
Joel Holmdahl är småbrukare på Rikkenstorp och styrelseordförande i småbrukarorganisationen Nordbruk – den svenska grenen av La Via Campesina, världens största bonderörelse med 250 miljoner småskaliga lantbrukare. På sin gård driver han ett andelsjordbruk med 35 familjer och en förskola, där priset på grönsakerna beslutas gemensamt av medlemmarna och räknas baklänges från vad det faktiskt kostar att producera dem, snarare än fluktuerande marknadspriser.
Pim Bendt är strateg för jordbruk och odlingslandskap på Naturskyddsföreningen, och leder projektet Resurssnåla Entreprenörerna – där de jämför hur samma gård presterar ekonomiskt med en insatssnål respektive en kapitalintensiv driftsform. De har bland annat funnit att de små, resurssnåla gårdarna ofta är mer lönsamma och mer stabila över tid. 
 
Vi pratar om hur det svenska jordbruket har förändrats dramatiskt under de senaste årtiondena. Från ett landskap med många mindre gårdar med lokal förankring till ett system med färre, större och mer specialiserade enheter, starkt beroende av globala marknader och insatsvaror. Det är resultatet av politiska beslut - där jordbruket gått från att vara en samhällsfråga till att behandlas som vilken marknad som helst.
 
Både Joel och Pim visar att det finns andra sätt att organisera jordbruket. På mer stabila sätt med lägre beroende av externa insatsvaror och i många fall högre lönsamhet över tid. Men idag är de verksamheterna mer undantag än norm. Frågan om politik återkommer: vilka jordbruk är det som gynnas av dagens system och vilka slås ut? Vad krävs för att de mer resurssnåla och platsbaserade systemen inte bara överlever, utan också kan bli fler? Vi får höra några konkreta exempel.
 
I samtalet belyser vi också vad allas vår egen roll är i det här. Vad händer om vi inte bara ser oss som konsumenter, utan också som en del av samma system – med ett ansvar för hur maten produceras och för villkoren för de som producerar den? 
 
Både Joel och Pim lyfter initiativ som visar att något annat är möjligt, inspiration för att kunna ställa andra krav för att förändra politiken. Det är ett samtal som ger tydliga konturer av vad ett annat matsystem faktiskt skulle kunna innebära – ett arbete som redan pågår, på gårdar, i kommuner och i organisationer som börjar hitta varandra. 
 
I grunden är det spelreglerna som avgör vad som får växa och vad som försvinner. 
 
Avsnittet avslutas vid bordet, där vi bryter ett bröd bakat på svedjeråg. Det påminner om att maten vi delar alltid är resultatet av relationer, inte bara produktion. Att bryta bröd tillsammans blir här inte bara en avslutning, utan en bild av det matsystem vi försöker förstå – och återbygga.

* KARIN GERHARDT och STEFAN SWARTLING PETERSON - Varför behöver matsystem reformeras? - #1 i Specialsäsongen Matupproret

I det här avsnittet av Bryta Bröds specialsäsong möter jag två gäster med fördjupad kompetens inom några av de mest kritiska utmaningarna i dagens matsystem. Tillsammans pratar vi om varför det behövs förändring. 
 
Karin Gerhart, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar i skärningspunkten mellan klimat, biologisk mångfald och livsmedelsproduktion, med särskilt fokus på hur jordbrukets strukturer påverkar ekosystemens funktion och resiliens. Hennes arbete rör sig mellan teori och praktik, där småskaliga produktionssystem och lokala sammanhang blir centrala för att förstå hur alternativa modeller kan se ut.
Stefan Swartling Peterson, läkare och professor i global hälsa, med lång erfarenhet av internationellt arbete, bland annat inom UNICEF. Hans forskning och praktik fokuserar på sambanden mellan kost, sjukdomsbörda, prevention och de strukturella determinanter som formar människors hälsa över tid.
 
Tillsammans representerar Karin och Stefan två kunskapsfält som ofta behandlas separat men som i praktiken är djupt sammanflätade: ekologisk hållbarhet och folkhälsa. Vi pratar om hur den industriella livsmedelsproduktionen destabiliserar ekosystem, påskyndar förlusten av biologisk mångfald och driver på en ökande börda av livsstilssjukdomar. Vi berör också den strukturella obalansen i hälsoarbetet, där resurser går till behandling snarare än förebyggande insatser. 
 
En central del av samtalet handlar om hur ansvar för hälsa och hållbarhet individualiseras, samtidigt som handlingsutrymmet i praktiken är starkt begränsat av den omgivande matmiljön. Kommersiella incitament, prissättning, exponering och marknadsföring formar konsumtionsmönster långt mer än vad som ofta erkänns i den offentliga diskussionen. Individen förväntas göra rationella val i ett sammanhang som är strukturerat för motsatsen.
 
Vi pratar om varför en systemförändring behövs snarare än marginella justeringar. Samtalet lyfter möjliga vägar framåt, där politiska styrmedel, ekonomiska incitament och ett stärkt civilsamhälle lyfts fram som centralt. 
 
I detta sammanhang får brödet en symbolisk funktion. Inte som en romantisering av det förflutna, utan som en konkret illustration av vad ett annat förhållande till mat kan innebära. Ett förhållande där tid, kunskap, biologiska processer och råvarornas ursprung åter ges betydelse. 
 
Avsnittet blir inte enbart en kritik av nuvarande strukturer, utan också ett försök att formulera konturerna av ett alternativ, där matens roll i samhället omdefinieras i grunden.
 

TATJANA BORIC PERSSON och OLGA GRÖNVALL LUND - Om Matupproret - #0 i Specialsäsongen Matupproret

Matupproret handlar inte bara om mat. Det handlar om makt.
I det första denna speciella avsnitt av Bryta bröd möts Sebastien, Tatjana Boric Persson och Olga Grönvall Lund i ett samtal som snabbt visar att frågan om mat är mycket större än vad som ligger på tallriken. Här blir maten en ingång till något mer grundläggande: barns framtid, bönders villkor, folkhälsa, klimat, reklam, rättvisa och människors möjlighet att faktiskt göra rätt i ett system som ofta gör fel lättast.
Tatjana berättar hur Matupproret växte fram ur en känsla av att klimatrörelsen behövde hitta en fråga som både berör alla och kan samla många. Den frågan blev maten. Tillsammans med Rebellmammornas folkliga kraft och Reformatens kunskap om matsystemet formas ett nytt slags allians: bred, konkret och kompromisslöst hoppfull.
Olga sätter ord på det många anar men få lyckas förklara så tydligt: problemet är inte att människor bryr sig för lite. Problemet är att vi lever i ett matsystem där det är svårt att göra rätt, svårt att förstå helheten och nästan omöjligt att vara den “perfekta konsumenten”. Därför handlar Matupproret inte om att skuldbelägga individen, utan om att förändra systemet.
Samtalet rör sig mellan det stora och det nära. Från PFAS i mjöl, industrijordbruk och politisk lobbyism, till barn som säljer riktigt bröd istället för ultraprocessade kakor för att samla in pengar till sin förening. Just där landar avsnittets kanske starkaste idé: att förändring inte alltid börjar i riksdagen. Ibland börjar den med en tallrik. Eller med en limpa bröd.
Det som gör avsnittet så starkt är att det inte fastnar i undergång. Tvärtom. Här finns ilska, ja — men också riktning. Tatjana och Olga pratar inte bara om vad som är fel, utan om vad som faktiskt går att bygga istället. Ett matsystem där bra mat inte är en klassfråga. Där barn skyddas från skräpmatsreklam. Där bönder kan leva på sina skördar. Där relationen till mat blir mänsklig igen.
Och mitt i allt återkommer brödet som symbol för motstånd. 
Det här avsnittet visar att Matupproret inte är ännu en kampanj bland andra. Det är ett försök att samla forskare, bönder, föräldrar och medborgare kring en enkel men sprängkraftig fråga: Varför accepterar vi ett matsystem som gör både människor och natur sjuka?
Och kanske är det just där något börjar skava på riktigt.
För när människor väl ser systemet,när de väl förstår att det går att bygga något bättre,då är nästa fråga nästan omöjlig att värja sig mot:
Vad händer den dag vi inte längre nöjer oss med att handla mat — utan börjar kräva ett helt nytt sätt att leva?
Nu är det en knapp vecka kvar innan den officiella lanseringen av Matupproret i Stockholm den 21a april, där de politiska krav som tagits fram tillsammans med Reformatens Bonderåd och Forskarråd kommer presenteras.
Knip en plats på https://billetto.se/e/lansering-av-matupproret-biljetter-1892805

FLORENCIA ABELLA -#76- Ekstedt och ekologi, där elden är instrumentet och råvaran är kompass. Om hur närvaro, värderingar och passion kan förvandla en måltid till en hel upplevelse.

Elden som instrument. Bröd och smör som egen rätt. Ekstedt och ekologi där gästen kan luta sig tillbaka och njuta av ett nordiskt fyrverkeri. I avsnitt 76 av Bryta Bröd öppnar kökschefen Florencia Abella dörren till ett kök som styrs av blick, tålamod och värderingar. Här förädlas råvaror i stället för att processas. Här får kulturspannmål, hantverksgrädde och ekologiska grönsaker bära menyn. Och ledarskapet är lika skarpt som det är mjukt: ”Ingen lagar bättre mat av rädsla.” säger Florencia. 
Vi talar om närvaro vid elden och varför enkel teknik kräver störst kunskap. Florencia beskriver bröd och smör som fullvärdiga rätter, om smör som kärnas för hand och viks till en blomma, om mjöl som mals färskt och om hur kökets rytm avgör smaken. Vi går igenom Extets värmekällor och hantaget framför glöd och rök. Vi stannar i ledarskapets kärna där mod ersätter rädsla och där laget alltid går före jaget.
”Risktagande tar man väldigt sällan betalt för.”
Vi rör oss från Buenos Aires till Stockholm, från baskiska glödstationer till nordiska tekniker. Om varför det verkligt exklusiva ofta är det som växer nära och utan gifter. Om att välja bonden före marknadslogiken. Om att låta en underskattad rot bli huvudperson. Och om att ett kök kan vara en skola i mod, omsorg och ansvar.
Hur smakar ett ostron som möter renfett i sju hundra grader. Var går Florencias egen gräns när lyxklichéerna knackar på. Och vilket ögonblick i bageriet fick Ekstedts bröd att bli en tårframkallande rätt. Lyssna på en av mina största kockförebild så får du svaret.

CHRISTIAN AF JOCHNICK -#75-När profit möter purpose. Om att väva ihop ekologi, ekonomi och gemenskap

Avsnitt 75 av Bryta Bröd är ett av de mest omfångsrika samtalen jag haft. Tillsammans med Christian rör vi oss mellan många världar från finansens puls i London till jordens rytm på Ibiza, från Vandana Shivas fröaktivism till Satish Kumars filosofi om Soil, Soul and Society.
Vi börjar i det personliga: föräldraskapets omställning, frågan om hur vi vill möta våra barn och vad vi egentligen lämnar efter oss. Från filmen Seed kommer vi in på fröet som urgammal teknologi årtusenden av information som bara behöver jord, ljus och vatten för att väckas. Det leder till en diskussion om hur vi människor gång på gång underskattar naturens komplexitet, förenklar system vi inte förstår och skapar lösningar vars bieffekter vi inte kan överblicka.
Samtalet tar oss vidare till psykedeliska erfarenheter och hur de kan öppna dörrar både till mening och till naturkontakt. Vi talar om finansvärldens logik och det existentiella tomrum som följer när profit blir viktigare än purpose. Om beroende av våra grannar, men också om varför verklig relation byggs först när vi faktiskt behöver varandra.
Mitt i allt detta kommer Ibiza in som scen. En ö präglad av turismens Las Vegas-liknande konsumtion, men också av en stark motrörelse av jordbruk och gemenskap. Här växer projektet Juntos fram, en biohub som vill knyta samman lokala producenter, restauranger och marknader, och skapa ett ekosystem där både människor och jordar kan blomstra. Vi pratar om skog och vatten, om varför monokultur är en återvändsgränd, och om hur vi kan bygga diversifierade jordbruk som är lönsamma på riktigt.
Det är ett samtal om proportioner, om att se dosen och sammanhanget snarare än att demonisera hela system. Om varför ekologisk mat inte är dyr utan varför det andra är överpris, när vi räknar in kostnaden i förstörda vattendrag, döda maskar och förlorad bördighet.
Framför allt är det ett avsnitt om hopp: om små öar av koherens som kan förändra hela hav av kaos, om att bygga lokalsamhällen där mat är mer än kalorier, och om att hitta en framtid som både är useful, beautiful och meaningful.
Vad är Juntos?
Juntos är en biohub på Ibiza som arbetar på bioregionsnivå (hela ön). Tänk ett “Fryshuset för jordbruk”: gemensam infrastruktur (fröbank, sticklingsproduktion, kompost, snickeri, kök), marknad & kanaler (restaurang, deli, farmers’ market, distribution) och kompetens som gör det möjligt för många små, diversifierade gårdar att bli lönsamma samtidigt som ekosystemen restaureras. Målet är att rikta turismens köpkraft till lokala producenter och skapa en attraktiv, robust, lokal livsmedelsväv.
https://juntosfarm.com/?srsltid=AfmBOopmIiRIui_X2ZR2tSgdDy3w9ZgNgneTUvCHAzwijJxtWaai__Nz&utm_source=chatgpt.com
 
Nämnt i avsnittet (för vidare läsning/lyssning)
Vandana Shiva – Seed (dokumentär)
Helena Norberg-Hodge – Ancient Futures, Economics of Happiness
Commonland – landskapsrestaurering (4-returns-ramverket)
Tompkins Conservation – nationalparker i Chile/Argentina
Satish Kumar – Soil, Soul, Society; Schumacher College
The Emerald (podcast) – spiritualitet & plats
Daniel Schmachtenberger – metakris/systemrisker
La Via Campesina – global bonderörelse med 2 miljoner medlemmar
EARA – European Alliance of Regenerative Agriculture
Reformaten – Lätt att göra rätt mat- & samhällsrörelse
Ekobanken – finans för kooperativ/omställning
Kapitelmarkörer 
00:19 Ursprung, uttal och föräldraskapets vändpunkt
02:40 Seed, Vandana Shiva & fröets teknologi
06:03 Barnlogik: bilen vs kroppen – vad lagar sig själv?
07:41 Psykedelika, mening och vägen tillbaka till naturen
14:34 Ibiza: två världar – festens syd, hippiens nord
19:05 Öar, sårbarhet & vatten – turismens pris
27:25 Från blandskog till tallmonokultur – varför det spelar roll
31:53 “Vita svensken på Ibiza?” – klass, arv & att bygga förtroende
37:57 Finans, grodan i grytan & purpose > profit
41:19 Jordbruk som extraktion vs skörd – bygg toppjord
43:12 “Milking the Clouds” & bioregional logik
47:19 Ekologi kan visst mätta – om vi ändrar arbetssyn & incitament
50:15 BNP, skala och matens sanna pris
57:16 Giftet är dosen – proportioner i allt från vatten till finans
1:35:06 Biohub: Juntos i praktiken – infrastruktur + efterfrågan
1:52:43 Subventioner & varför diversitet måste löna sig
1:56:49 Jobb med mening framför UBI – allokera lönekostnad till ekosystemnytta
2:00:20 AI-chocken som öppning för omfördelning till landsbygden
2:10:01 Ibiza importerar 96% av maten – sex dagar på lager
2:12:04 Farmers’ market, första offentliga stödet & momentum
2:21:58 “Small islands of coherence…” – rörelsens metod
2:34:46 La Via Campesina, småskalans verkliga tyngd
2:37:56 Från konsument till medborgare – en folkhemsvision för mat

JOHAN RINDEVALL -#74- Matmissionen, fattigdomen och systemfelen i vår dagligvaruhandel

I det här avsnittet möter jag Johan Rindevall, vd för Matmissionen, Sveriges mest uppmärksammade modell för att omfördela livsmedelsöverskott till människor med låg inkomst. Vårt samtal tar avstamp i den kritiska rapporten från Ätbart och blir snabbt både skarpt och konfrontativt.
Vi är inte alltid överens. Jag ifrågasätter om Matmissionen riskerar att förlänga ett felbyggt matsystem, medan Johan försvarar modellen som ett sätt att möta dagens fattigdom här och nu. Som han själv säger: ”Rootcausen för mig är att folk har för lite pengar. Så länge samhället accepterar det, behövs butiker som våra.”
Vi pratar om växande klyftor, om hur livsmedelsindustrin flyttar ansvar till civilsamhället, och om varför det ofta är billigare för företag att donera än att minska överproduktionen. Samtidigt diskuterar vi folkhälsa: vad händer när de varor som hamnar i överskottsbutiker inte alltid är de som bygger långsiktig hälsa?
Det här är ett samtal som inte landar i enkla svar. Det blir en öppen diskussion om rotorsaker, symptom, ansvar och drömmar. Är Matmissionen en nödvändig livlina i väntan på systemförändring, eller riskerar den att bli en ventil som gör det lättare för industrin att fortsätta som vanligt?
Lyssna på ett avsnitt som blottlägger spänningarna mellan välgörenhet, handel och systemförändring, och som påminner om att riktiga lösningar alltid kräver att vi vågar ta den obekväma diskussionen.

EMIL ÅRENG -#73- Sprit och snus. En Ofiltrerad samtal om spritens roll i det svenska kulturen. Systembolaget, APK, Alkoholpolitik som förmynderi, kommunal ängslighet och kappvänderi

Avsnitt 73 av Bryta Bröd är ett av de där samtalen som rör sig mellan det personliga, det politiska och det riktigt goda i glaset. Gäst är spritexperten, bartendern och krögaren Emil Åreng – en röst som lika gärna pratar om rosenkvitten som om motbokens arv och varför mötet mellan människor är viktigare än själva shakern.
Vi börjar i Jämtland, där Emils relation till sprit formats av både småstadsliv och helgkultur. Därifrån går resan via Lycksele, Grand Hôtel i Stockholm och vidare till Umeå, där han idag driver Facit – en cocktailbar som valt att arbeta nästan uteslutande med svensk sprit och svenska råvaror. Vi pratar om vad det betyder att ta bort importhyllorna och istället lyfta fram små destillerier som jobbar med kulturspannmål, svädjeråg och bär från svenska skogar. Emil förklarar varför det för bara 15 år sedan var omöjligt att driva en sådan bar och hur destilleribommen förändrat spelplanen.
Längs vägen landar vi i klassiska cocktails som grundskola för alla bartenders, varför glasets tunnhet spelar roll, och vad som händer när berättelsen bakom en gin eller rom blir en del av själva upplevelsen. Vi kommer in på rosenkvitten – “den nordiska citronen” – och hur den kan förvandla en drink. Samtidigt drar Emil paralleller mellan baren och bastun: platser där alla kan mötas på samma villkor, oavsett bakgrund.
Samtalet glider, som det ofta gör i Bryta Bröd, in på politik och jordbruk. Vi pratar om Systembolagets dubbla roller, hur svensk alkoholpolitik både räddat och hindrat utvecklingen, och varför Gotland verkar vara fullt av råvaru- och dryckesrebeller. Emil ger sin raka syn på Mackmyras resa – från pionjär med för tidiga släpp, via en stark kvalitetsperiod, till en affärsmodell som tappade bort krogarna. Vi lyfter också fram destillerier som High Coast, Agitator och små producenter som vågar arbeta helt från grunden.
Det blir också ett smakprov på Emils kommande SVT-serie I spritens spår, där första säsongen tar oss genom Finlands sprithistoria – från 1500-talet, via förbudstid och smuggling, till dagens hantverksdestillerier som tänker ekologiskt utan att kalla det trend.
Och någonstans mot slutet händer något som jag själv inte gjort på 25 år. Låt oss säga att det började med ett sting, fortsatte med en värmande känsla och slutade med ett skratt. Vad det var? Du får lyssna för att ta reda på det.
Tack för att du lyssnar. Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal, citat och bonusmaterial mellan avsnitten. Och om du passerar Umeå – ta trappan upp till Facit, titta på detaljerna, lyssna på berättelserna och njut av en cocktail som smakar Sverige på riktigt.

DIAMANTIS KOUKOUVINOS- #72- Från kinesisk medicin till vikten av fermentation – När österländsk visdom utmanar den klassiska vården

Avsnitt 72 – Diamantis Koukouvinos
Diamantis Koukouvinos har gått från elitbasket och landslagsspel till att bli läkare i kinesisk medicin, funktionsmedicinare, författare och föreläsare. Hans drivkraft är densamma som alltid – att förstå hur kroppen fungerar och hur vi kan leva friskare liv. I det här samtalet pratar vi om bröd, jord, tarmflora, fasta, livsstilsförändringar och varför våra personliga val är tätt sammanlänkade med planetens framtid.
Vi börjar i skillnaden mellan industribröd och riktigt hantverksbröd. Hur mineralerna i jorden minskat sedan NPK-gödslingens intåg på 1950-talet, och hur lång fermentering frigör näring som annars är låst. Vi rör vid kostens kvalitet, ultraprocessad mat som ”mänskliga påhitt”, och varför kroppen reagerar så olika på livsmedel med samma kalorimängd men helt olika näringsinnehåll.
”Livsmedelsverket ser till att människor inte faller som flugor – men om du äter det som säljs i butiken varje dag i åratal, är det inte deras ansvar om du blir sjuk.” – Diamantis Koukouvinos
Vi pratar om tarmflorans första tre år, varför probiotika inte koloniserar tarmen, och om hur prebiotisk mat är avgörande för vår hälsa. Om fasta och autofagi som kroppens eget återvinningssystem, och hur ett ”darkroom retreat” kan skärpa sinnena och stilla nervsystemet.
Samtalet vidgar sig till konsumtion, klimat och social rättvisa – från det planetära gränsernas logik till frågan om hur vi använder vår välfärd: för att vårda oss själva och världen eller för att urholka båda.
”Det är inte generna det är fel på – det är epigenetiken, vår livsstil och det vi matar våra kroppar med, varje dag.” – Diamantis Koukouvinos
Följ Bryta Bröd på Instagram för fler samtal om mat, hälsa, jord och framtid.

GUNNAR RUNDGREN - #71- När ”hållbarhet” inte räcker – om vägen från ett ekologiskt jordbruk fast i industrins logik till ett friskt matsystem som kan rädda både vår hälsa och planetens framtid

I avsnitt 71 av Bryta Bröd möter jag Gunnar Rundgren, jordbruksexpert, författare och en av grundarna till KRAV 1985, för ett samtal som går långt bortom det vi brukar kalla ”hållbarhet”. Med över fyrtio års erfarenhet av jordbruk och livsmedelsfrågor, både i Sverige och internationellt, har han sett hur politik, marknad och ideal krockar.
Gunnar är en av få som kan tala lika insatt om den lilla gårdens vardag som om de globala matsystemens strukturer. Han förklarar varför ekologiskt jordbruk inte räcker om det fortsätter att verka i ett i grunden ohållbart system, och varför vi måste ta steget från att bara klara en certifieringsstandard till att bygga ett ekologiskt matsystem där odling, djurhållning, förädling, distribution och konsumtion binds samman i lokala och regenerativa kretslopp.
”Vi behöver sluta designa maten för industrins behov och börja forma den efter jordens villkor”, säger han.
Vi pratar också om människors hälsa och den växande krisen kring industrins ultraprocessade livsmedel, vars snabba tillväxt är kopplad till sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlproblem och psykisk ohälsa. Forskningen han hänvisar till är omfattande och skapar en tydlig bild av sambanden mellan matens kvalitet och vår folkhälsa.
Samtalet rör vid matsuveränitet, småskalighetens roll i krisberedskap och hur beroendet av importerade insatsvaror kan brytas. Det handlar inte bara om att odla ekologiskt utan om att bygga system som kan stå emot kriser, vårda jorden och ge mat som faktiskt stärker vår hälsa.
Ett avsnitt som utmanar din syn på vad ”hållbar mat” egentligen betyder och lämnar dig med frågan: Om vi vet hur ett friskt matsystem ser ut, varför bygger vi fortfarande det sjuka?
 
https://www.nature.com/articles/d41586-025-02451-8
 
 

OLGA GRÖNVALL LUND -#70- Från dagligvaruhandelns järngrepp till positivt matsystem – Att säga nej till 250 tusen och bygga framtidens matsystem: Om bonderådet, forskarrådet och vägen ut ur krisen!

I avsnitt 70 av Bryta bröd återvänder Olga Grönvall Lund från Reformaten – och samtalet är mer angeläget än någonsin. På bara 1,5 år har både organisationen och världsläget tagit nya riktningar. Vi pratar om vägen från ett matsystem som bryter ner människor, jordar och ekosystem – till positiva, lokalt förankrade matsystem som kan bära oss genom de kriser vi står inför.
Olga berättar om kvalitarianen – en människa som äter utifrån värderingar, inte bara smak – och varför även den mest medvetna konsumenten idag är fångad i ett system som gör rätt handling nästan omöjlig. Hon blottlägger dagligvaruhandelns grepp om våra val, hur butikernas egna märken urholkar ekologiska standarder, och varför vi måste våga säga nej till samarbeten som ”tvättar” ohållbara aktörer gröna. Ett tydligt exempel är Reformatens beslut att tacka nej till en nominering till Änglamarkpriset – och därmed avstå från 250 000 kronor – för att inte legitimera ett system de vill förändra.
”Det är inte en brist på lösningar som är problemet”, säger Olga. ”Det är bristen på mod att stöta sig med dem som tjänar på att ingenting förändras.”
Vi pratar också om Reformatens nya bonderåd – ett expertorgan med jordbrukare från flera producentorganisationer som förenas i tron på en matproduktion som sker med naturen, inte mot den. Oberoende av importerade insatsvaror och med målet att skapa ”positiv mat” eller ”beredskapsmat”. Och om forskarrådet – ett nätverk av oberoende forskare och experter som ska bidra med evidens, analyser och kunskap som kan omsättas i praktisk förändring. Tillsammans ska de bygga en bro mellan vetenskap, praktik och politik.
Och missa inte den 23 augusti – då firar Reformaten fem år på Trädgården i Stockholm! En kväll för att samla, inspirera och fira alla som är en del av förändringen. Kom och visa ditt stöd, möt människorna bakom arbetet, lyssna på samtal, ta del av mat och musik och bidra till att Reformaten kan fortsätta driva den förändring vi så desperat behöver. Ju fler vi är där, desto starkare signal skickar vi om att matsystemet måste ändras – på riktigt.
(00:19) Matreform Och Globala Matsystem(11:24) Investering I Hållbart Matsystem(20:53) Effektiva Lösningar I Matsystemet(28:26) Problemet Med Egna Märkesvaror(37:25) Designa Om Matmiljön För Hälsa(49:51) Degraderade Jordar Och Matsystemet(59:58) Matsystemets Påverkan På Samhället(01:10:42) Körkort För Hållbart Matsystem(01:26:48) Fokus På Politiska Styrmedel(01:39:52) Politiskt Inflytande För Hållbar Matkonsumtion(01:51:55) Organisationsnyttan För Hållbara Matsystem