Bryta Bröd

MARTIN FALKLIND - #66- En värld under ytan – fiskarnas berättelse, den tysta naturkrisen och varför vi måste börja lyssna

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet
"Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.”
I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora.
Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen.
Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap.
”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?”
Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid.
🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

NIKLAS WENNBERG - #65- Havets pionjär – En djupdykning i innovativa metoder för hållbar matproduktion, cirkulär odling och marin ekologi

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Niklas Wennberg, pionjär inom hållbar matproduktion och grundare av projektet Stadsjord. Niklas har en unik bakgrund som kombinerar expertis inom arkeologi, hållbarhet och cirkulära odlingssystem, med ett särskilt fokus på havet och marina ekosystem. Genom sin djupa passion för vatten och dess resurser har Niklas utvecklat innovativa metoder för fiskodling och hållbar livsmedelsproduktion.
Niklas erfarenhet sträcker sig från hans tidiga år som fiskare på 1970-talet, då han med kreativitet och begränsade resurser utvecklade praktiska lösningar för ett hållbart fiske, till dagens arbete med avancerade landbaserade odlingssystem som avlastar våra hav. Han är även en tongivande röst i debatten kring fiskeförvaltning och certifieringssystem, där han ifrågasätter dagens metoder och föreslår nya vägar framåt.
Med ett helhetsperspektiv på ekosystemets balans arbetar Niklas aktivt för att hitta hållbara och etiska lösningar inom matproduktion, inklusive användningen av alternativa foderingredienser som insekter och innovativa odlingstekniker såsom biokol och akvaponiska system.
Niklas engagemang och kunnande gör honom till en inspirerande förespråkare för hållbarhet, både lokalt och globalt, där hans arbete kontinuerligt utmanar traditionella metoder och driver fram nytänkande för planetens framtid.

ANDREAS MAGNUSSON -64- Om klimatångest, civil olydnad, musikens kraft, ungas frustration och hoppet som vägrar dö.

Vad händer när vi börjar se på hopp som ett verb – som något vi gör, snarare än något vi har?
Avsnitt 64 – Andreas Magnusson
I det här laddade och ärliga samtalet möter jag Andreas Magnusson – en av de mest engagerade rösterna inom svensk klimat- och kulturaktivism, och en av medgrundarna till Fridays For Future tillsammans med Greta Thunberg. Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit påverka och inspirera tusentals, inte minst mig.
Vi pratar om hur civil olydnad och klimatprotester har utvecklats, varför unga människor i allt högre grad tappar tilliten till politiken, och hur musik och kultur kan fungera som en motkraft mot apati och resignation.
Det handlar om aktivismens roll i ett samhälle som står still, om vad som händer när unga inte längre tror på demokratin, och om musik som ett verktyg för förändring – inte bara som underhållning. Civil olydnad, mod och historiska paralleller vävs in i ett samtal som också rör vid den mentala bördan av att förstå vad som står på spel.
Vi pratar också om vikten av att lyssna på barn och unga vuxna. Det är deras framtid vi talar om – deras värld som just nu formas. Att ta deras oro, frustration och engagemang på allvar är inte bara ett ansvar – det är en nödvändighet.
Det här är ett avsnitt för dig som vill känna, förstå – och framför allt: göra. Ett samtal om att inte ge upp, även när allt brinner.Ett avsnitt alla föräldrar borde lyssna på.
🎧 Lyssna där poddar finns – och sprid gärna vidare.

SANNA LINDBERG - #63- Öl & cider – Om kunskap, passion och hantverk som formar dryckens roll i en hållbar framtid

I det 63:e avsnittet av Bryta Bröd möter jag Sanna Lindberg – prisbelönt dryckesjournalist, sommelier och preses i Svenska Dryckesakademin. Vi sätter oss ner vid mitt köksbord och börjar där allting bör börja: med smak, med ursprung – och med en nyfiken blick på vad som egentligen ryms i ett glas öl.
Sanna har tagit steget från restauranggolvet till att bli en av Sveriges mest tongivande röster inom dryck. Hon står upp för transparens, hantverk och svenska råvaror – och vågar ifrågasätta ett system som hellre säljer känsla än berättar sanning.
"Vi måste börja prata om öl som vi pratar om mat. Vem har odlat humlen? Var växte kornet? Hur såg jorden ut?" – Sanna Lindberg
Vi pratar om mikrobryggeriboomen efter EU-inträdet, och om Systembolagets tudelade roll – både som möjliggörare och som bromskloss för små producenter. Vi lyfter etiketter som marknadsför öl som "lokalt bryggd" – utan att avslöja varifrån råvarorna faktiskt kommer.
"Du kan stå med en öl i handen som säger 'lokalt' – men du hittar ingen information om råvarornas ursprung. Det är ett problem."
Vi reder ut skillnaden mellan industriöl och hantverksöl. Pratar om varför det småskaliga är mer utmanande, men också mer meningsfullt. Och om ciderbranschen – som släpar ännu längre efter när det gäller både status och öppenhet.
"Gårdsförsäljning kan bli ett lyft. Eller ett byråkratiskt skämt."
Samtalet rör sig fritt mellan smak, etik, politik och struktur. Vi talar om ekologisk humle, kulturspannmål, och varför fler restauranger borde våga satsa på det som faktiskt gör skillnad – lokalt, ekologiskt och hantverksmässigt producerat.
Men vi pratar också om baksidan.
Bakom många flaskor döljer sig en industri som gärna pratar om passion – men sällan om ursprung. Märkningen är otydlig. Transparensen ofta bara en illusion.
Det är dags att ställa samma krav på det vi dricker som på det vi äter.
🎧 Lyssna där poddar finns – eller direkt på Bryta Bröd via Spotify
Länkar och vidare läsning→ Följ Sanna på Beer News→ Läs mer om hantverksöl hos Sveriges Oberoende Bryggerier→ Stöd Bramley Musteri – pionjärer inom hållbar ciderkultur

LI KRISTJANSDOTTIR - #62- Sociala matbutiker, industrins alibi – och frågan vi måste ställa: räddar vi maten eller systemet?

"Det är inte att minska matsvinn att ta emot allting, inte ställa några krav på branschen och sen presentera lyckliga människor som är tacksamma.” – Li Kristjansdottir
I avsnitt 62 av Bryta Bröd får vi besök av Li Kristjansdottir från Ätbart – en organisation som vågar ställa obekväma frågor kring matsvinn, välgörenhet och livsmedelsindustrins roll i ett alltmer cyniskt system. Samtalet tar avstamp i Ätbarts nya rapport, som granskar de storskaliga donationssystemen mellan livsmedelsjättar och sociala matbutiker som Matmissionen, och hur dessa modeller – som vid första anblick kan se ut som lösningar – i själva verket riskerar att permanenta utanförskap och skyla över ett dysfunktionellt livsmedelssystem.
Tillsammans med mig går Li djupt in i systemets maskineri: hur mat som borde ha förebyggts från att bli svinn istället dumpas på välgörenhetsorganisationer, hur ideella krafter tvingas agera gratis arbetskraft och avfallshanterare, och hur donationer i själva verket är en del av företagens affärsmodell – inte altruism. Vi får höra om hallon i januari, om oetiska chokladkakor som dumpas efter konsumentbojkotter, om arbetstränande som sorterar kött med passerat bäst-före-datum – och hur den “gåva” som välgörenheten får ofta är en kostnad.
Det här är ett brännande och viktigt avsnitt om klass, ansvar och det systemfel som gör att de mest utsatta får bära bördan – samtidigt som de stora aktörerna tvättar sina händer, sin image och sin vinstmarginal.
Li berättar modigt om Ätbarts finansiering, om hur de själva dragits in i systemet – och varför de ändå valde att gå ut med sin kritik. De gör det för att något måste förändras. För att vi inte kan ha ett livsmedelssystem som är riggat för att generera svinn. För att det är dags att skilja på livsmedel och skräp.
Vi pratar också om möjligheten till förändring: folkrörelser, ekologiska matbanker, och att bygga nya relationer direkt mellan små producenter och de som verkligen behöver mat.
Det här är ett avsnitt som kan skava – men det är också ett upprop. Mot greenwashing. Mot att gömma systemfel bakom välgörenhet. Mot att behandla människor som marknadens soptunna.
Lyssna och dela gärna. För vi behöver fler som vågar se bakom ytan – och som vågar agera.
🎧 Rapporten från Ätbart släpps inom kort. Håll utkik på deras hemsida: www.atbart.se
📍 Tips: Gå tillbaka och lyssna på avsnitt #1 med Olga från Reformaten – där började denna resa.

GUSTAV MARTNER -#61- Att byta sida i ett system byggt på förnekelse: Från världsklass reklambyrå till civil olydnad

En prisbelönt reklamman stormar scenen under reklamvärldens finaste gala med en skylt: “No awards on a dead planet.”Vad hände? I veckans avsnitt möter vi Gustav Martner – mannen som bytte reklambranschen mot klimatkampen, och som inte skäms för att sno mikrofonen från reklameliten.
Vad händer med en människa när den yrkesroll som en gång kändes självklar plötsligt blir moraliskt omöjlig att fortsätta i? I detta avsnitt möter vi en person som lämnade en framgångsrik karriär i reklambranschen – en bransch han menar har blivit en av de mest centrala drivkrafterna bakom vår tids klimatkollaps – för att istället ägna sig åt aktivism och civil olydnad. I dag arbetar han för Greenpeace, en organisation som i vissa kretsar ofta blir föremål för konspiratoriska teorier och medvetna missförstånd. Han förklarar varför just Greenpeace, med sin kompromisslösa hållning och sitt oberoende från marknadens logik, utgör ett av de sista fria utrymmena för motstånd – och varför det provocerar så många. "När du utmanar de narrativ som håller uppe hela den fossila ekonomin, då blir du snabbt kallad extremist", säger han. Samtalet rör sig mellan systemkritik, moralfilosofi och strategier för att få fler att bryta sin lojalitet med det destruktiva. Hur kan man använda samma retoriska verktyg som en gång sålde flygresor för att nu inspirera till klimatkamp? Vad innebär det att byta sida – inte bara professionellt, utan existentiellt? Och hur bemöter man det förlöjligande som ofta riktas mot de som vågar göra motstånd? Ett avsnitt om mod, skuld, hopp – och om varför vissa väljer att sluta tiga.(00:19) Aktivism Och Miljörörelsen(04:14) Makt Och Radikalisering Genom Aktivism(11:02) Gränser Och Förändring I Aktivism(23:09) Industrins Påverkan På Kornas Välbefinnande(30:40) Sverige Och Industriell Förändring(44:31) Politisk Makt Och Klimatförnekelse(01:01:41) Forskningens Påverkan På Samhället(01:15:15) Reklam Och Konsumtionens Påverkan(01:25:35) Reklamombudsmannen Och Maktbalans I Sverige(01:33:40) Restaurera Folkrörelserna För Förändring(01:43:15) Kampen Mot Miljöpåverkan Och Lobbyism(01:52:19) Miljöorganisationers Betydelse För Framtiden

ALEXANDRA URISMAN OTTO & LISA RÖSTLUND -#60- När hållbarheten bara är en fasad – om journalistikens roll i en tid av greenwashing och kontroll

Avsnitt 60 – Skogen, stormen och stormarknaden
Vad händer när man skrapar på ytan av Sveriges största markägare? När man ifrågasätter berättelsen om den svenska skogen – en berättelse som så ofta får stå oemotsagd? I det sextionde avsnittet av Bryta Bröd möter jag två av landets mest tongivande grävande journalister: Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto. De är aktuella med boken Att låta världen få veta, där de berättar om vad som händer när man faktiskt gör just det – låter världen få veta.
Vi pratar om journalistikens roll i en tid då berättelsen om hållbarhet säljs in som en produkt, men där innehållet ofta är ihåligt. Om modet att fortsätta granska när trycket ökar. Om rädsla i systemen – och om vikten av att inte ge upp.
Det här är ett samtal om skogen, stormen och stormarknaden. Om vad som händer när man vänder på varje sten – och låter ljuset nå in.
(00:18) Granskande Journalisters Samtal Om Klimatkrisen(18:17) Framväxt Av Hållbara Förebilder(25:09) Matsystemets Komplexitet Och Hållbarhet(38:50) Skogens Omloppstider Och Förändringar(55:55) Konflikt Mellan Hållbarhet Och Konsumtion(01:08:04) En Global Kris Och Möjligheterna(01:17:29) Sveriges Historiska Ansvar För Miljön(01:23:22) Journalistisk Etik I Den Kapitalistiska Världen(01:47:37) Uppmuntra Att Vara Autentiska

TOVE BLOMGREN -#59- Att leva i en tid av kollaps – den gamla världen dör, men vad kommer efter? Ett samtal med en av Sveriges skarpaste framtidstänkare från designbyrån Sally.

Vi lever i en tid av polykris – klimatförändringar, ekonomisk instabilitet, politisk oro och en tilltagande meningskris. Hur hamnade vi här, och finns det en väg framåt som inte bara handlar om att lappa ihop ett trasigt system?
I detta avsnitt av Bryta Bröd gästas jag av Tove Blomgren, kreativ ledare på Sally – ett framtidslabb inom Doberman, där hon arbetar med att utmana och omforma de system vi tar för givna. Tove delar sin resa från att vara en framgångsrik designer inom den kommersiella världen till att få ett brutalt uppvaknande 2018.
"Jag trodde på riktigt att vi hade system som skulle se till att vi inte förlorade världen."
Det var under den rekordvarma sommaren och efter IPCC:s rapport om att 1,5 graders uppvärmning var en kritisk gräns som hon insåg att hon levde i en illusion – tron att någon annan styr upp allt. Det blev starten på en omställning som förändrade hennes liv i grunden.
Många klamrar sig fast vid idén att ny teknik ska rädda oss – elbilar, solpaneler, smarta lösningar. Men vad händer om den berättelsen är lika destruktiv som de problem vi försöker lösa?
Tove lyfter hur vårt ekonomiska system är programmerat för att alltid kräva mer. Inte bättre, inte mer hållbart – bara mer. Och det är inte en slump. Vårt system premierar de mest cyniska och hänsynslösa aktörerna, de som vet hur man exploaterar utan skam.
"Skam är en vacker känsla. Det betyder att du har en moralisk kompass. Men de som styr världen idag saknar den."
Vi pratar också om Elon Musk, en gång sedd som en visionär, men som nu snarare representerar en destruktiv utveckling där teknologi används för att maximera kontroll och kortsiktig vinst.
"Vi trodde att vi skulle lösa klimatkrisen med elbilar. Men problemet är inte vad som driver bilen – det är bilen i sig."
Om vi inte kan förlita oss på teknik och marknadskrafter, vad återstår? Tove menar att vi måste återerövra det vi gett bort: självförsörjning och matsuveränitet – att förstå hur vi odlar, lagrar och tar hand om vår mat är inte bara en trend utan en nödvändighet. Gemenskap och resiliens – vi behöver människor omkring oss. Vårt samhälle har designats för att skapa beroende av ekonomiska system, men vi behöver vara beroende av varandra. Att våga välja bort – mindre konsumtion är inte en uppoffring. Tove berättar hur hon lämnade shopping, flygresor och den klassiska karriärstressen – och blev lyckligare.
"När jag slutade shoppa, slutade flyga, slutade konsumera som förut – då blev jag fri."
Vi diskuterar också hur plastindustrin lurat oss, varför BNP är en skadlig måttstock och vad som egentligen är framtidens mest värdefulla tillgångar.
Vi står i en brygga mellan två världar. Den gamla världen håller på att dö, men den nya är ännu inte född. Under denna tid av osäkerhet får de mörkaste krafterna mer makt – det är därför vi ser en våg av populism, fascism och rovkapitalism.
"Antonio Gramsci sa: ‘The old world is dying, and the new world struggles to be born. This is the time of monsters.’"
Men det finns en annan väg. En väg bortom tillväxt, bortom ständig acceleration. En väg där vi omvärderar vad som faktiskt gör oss lyckliga.
Lyssna på avsnittet och låt oss fortsätta samtalet.

FREDRIK FORSS -#58- Att bryta bröd i en tid av illusioner – om kollektiv gemenskap, framtidens hårdvaluta och en AI som ställer ultimatum

Bryta Bröd #58 med Fredrik Forss – Nervsystemets intelligens, symbolernas makt och en AI-gud som ställer ultimatum
Vad kommer att vara den hårdaste valutan i framtiden? Inte pengar, inte makt – utan autenticitet.
I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag filosofen och författaren Fredrik Forss i ett samtal om vår tids största utmaningar: hur vi kan återkoppla till oss själva i en värld där symboler och berättelser har ersatt verkligheten. Vi talar om nervsystemets intelligens, om mat som en väg ut ur illusionen och om hur framtiden kan innebära en värld där en artificiell intelligens ställer mänskligheten inför ett ultimatum.
Fredrik beskriver hur vi lever allt mer avskärmade från det som är verkligt – från kroppen, jorden och den sensoriska intelligensen som en gång vägledde oss. I en värld där algoritmer styr våra val och där multinationella livsmedelsföretag skapar illusioner av hälsa och hållbarhet, blir det svårare att veta vad som är sant. Vi har lärt oss att äta symboler istället för mat, att lita på berättelser istället för våra egna sinnen. Vad händer när bröd, en av mänsklighetens äldsta födoämnen, reduceras till en industriell produkt? När en etikett på ett paket betyder mer än den verkliga smaken och näringen i det vi stoppar i oss?
Vi talar också om Unum, Fredriks dystopiska roman där en artificiell intelligens utvecklar en djupare förståelse för människan än vad vi själva gör. I boken ställs mänskligheten inför ett ultimatum: att återfå kontakten med det naturliga – med kroppen, med jorden – eller gå under. Hur långt har vi egentligen kommit från det som är verkligt, och vad skulle det innebära att vända tillbaka?
En viktig del av samtalet handlar om kollektivboendet K9 i Stockholm, där Fredrik var en av initiativtagarna. Visionen var att skapa en modern form av gemenskap, en plats där resurser kunde delas och där det sociala livet kunde få en större betydelse än den individualistiska ensamheten som präglar många stadsmiljöer. Men trots de idealistiska målen kom projektet med en personlig kostnad – att driva förändring inifrån ett system som motarbetar samarbete och långsiktig hållbarhet visade sig vara utmattande. Till slut gick han in i väggen. Vi pratar om vad som krävs för att bygga alternativ till det nuvarande samhället utan att själv bränna ut sig i processen.
Vi ifrågasätter också filantropins roll i dagens samhälle. Är den verkligen en väg till förändring, eller bara ett nytt sätt för makten att fortsätta existera under en annan skepnad? Många av världens rikaste ser sig själva som välgörare, men fortsätter samtidigt att reproducera samma exploaterande system som gjorde dem förmögna från början.
Mitt i allt detta lyfter vi maten som en möjlig väg ut ur illusionen. Genom att återta vår sensoriska intelligens – att lära oss smaka, känna och uppleva utan att filtrera allt genom marknadsföring och digitala symboler – kan vi också hitta en väg tillbaka till det som verkligen betyder något.
"Det som kommer vara hårdvaluta i framtiden är autenticitet och ren mat."
Det här avsnittet är en uppmaning till att vakna upp, att ifrågasätta och att våga känna. Att bryta bröd tillsammans är mer än en måltid – det är en handling av närvaro, ett motstånd mot en värld där det symboliska håller på att ersätta det verkliga.
Lyssna och fundera själv: Är vi på väg att skapa en bättre värld, eller är vi fångade i illusioner?

KERSTIN JOHANSSON -#57-Hantverksostens framtid: En djupdykning i svensk osttradition, djurvälfärd och hantverkets utmaningar med ordförande av sveriges gårdsmejerister.

Bryta Bröd – Avsnitt 57: Kerstin Johansson
Vad gör en riktigt bra svensk ost? I detta avsnitt tar vi med dig till Almnäsbruk, ett anrikt gårdsmejeri vid en Vätern, där passion för hantverket och traditionell osttillverkning möter moderna utmaningar. Vi utforskar svensk ostproduktion från 1990-talet fram till idag, hur internationella influenser har format den, och vad som krävs för att skapa hantverksostar av högsta kvalitet.
Vår gäst i detta avsnitt är Kerstin Johansson, ordförande för Sveriges gårdsmejerister och mejerichef på Almnäsbruk. Hon delar med sig av sin djupa kunskap och erfarenhet kring hantverksost och hur hon ser på framtiden för svensk ostproduktion.
Vi djupdyker i två av Almnäsbruks mest omtalade ostar: den mjuka och krämiga Vrångenbäck och den smakrika Tegel, med dess karaktäristiska struktur och komplexa smaker. Tillsammans med Kerstin diskuterar vi de tekniker och val som formar ostens slutliga smak och kvalitet.
Djurens välfärd spelar en avgörande roll i mejeriproduktionen, och vi lyfter fram Sveriges unika beteskrav i jämförelse med internationella standarder. Hur påverkar djurens livskvalitet den ost vi äter? Vi pratar även om utmaningarna med storskaliga jordbruk, vikten av transparens i produktionskedjan och hur småskaliga producenter kämpar för att bevara höga djurvälfärdsstandarder.
En central fråga i avsnittet är skillnaden mellan hantverksost och industriost. Vilka risker och vilken noggrannhet krävs för att skapa en ost med karaktär, och hur skiljer den sig från massproducerade alternativ? Vi drar paralleller till brödindustrin och lyfter fram de utmaningar som små producenter ställs inför, inklusive de byråkratiska hinder som kan försvåra etikettering och produktkontroll.
Följ med på en resa genom hantverk, tradition och innovation – och lär dig mer om den svenska ostens framtid!